Gemensam säkerhet är Palmekommissionens slutsats från 1982: varaktig trygghet byggs tillsammans med motparten, med avtal i stället för kapprustning.
Åtta av åtta riksdagspartier tycker att det är ett dåligt förslag att lämna Nato, enligt SVT:s Valkompass 2026: sju säger mycket dåligt, Vänsterpartiet ganska dåligt.
Gemensam Säkerhet vill ta Sverige ur Nato och tillbaka till det som i decennier gjorde oss trygga och respekterade: alliansfrihet, nedrustning och aktiv diplomati. Den linjen kallade Olof Palme för gemensam säkerhet.
Riksdagspartiernas svar enligt SVT:s Valkompass 2026. Vår egen position är markerad separat.
Vi går till val på en sak: att ta Sverige ur Nato. Det här är våra tre skäl.
Palmekommissionens slutsats 1982 var att ingen stat kan nå säkerhet på en annans bekostnad. Militär överlägsenhet leder till kapprustning, och kapprustning gör båda sidor otryggare. Medlemskapet har gjort Sverige till en frontstat i ett block i stället för en brygga mellan block.
Natos mål är 5 procent av BNP till 2035. För Sverige är det omkring 333 miljarder kronor om året: nästan var fjärde krona i statsbudgeten, eller närmare 70 000 kronor per hushåll och år. Vården, skolan och omsorgen behöver dem mer.
Nato är en kärnvapenallians. Som medlem står Sverige utanför FN:s konvention om kärnvapenförbud och lämnar försvarsgarantier åt regeringar som rör sig bort från demokratin. Sverige gör större nytta för folkrätten som självständig röst än som en av trettiotvå.
Räknat på BNP 2025 (6 653 miljarder kr), statsbudgetens utgifter (cirka 1 400 miljarder), 4,9 miljoner hushåll och regionernas kostnader (cirka 493 miljarder). FN:s konvention om kärnvapenförbud antogs 2017; Sverige har inte anslutit sig. Natos strategiska koncept beskriver alliansen som en kärnvapenallians.
1982, mitt under kalla kriget, lade Palmekommissionen fram rapporten Common Security, med företrädare för båda blocken vid samma bord. Sverige stod då alliansfritt, och som Palme sade 1968: neutralitetspolitiken dömer oss inte till tystnad.
”Internationell säkerhet måste bygga på samarbete för gemensam överlevnad, inte på hotet om ömsesidig förintelse.”
Palmekommissionen, Common Security, 1982
Även motpartens oro räknas. Ett system där den ena sidans trygghet bygger på den andras otrygghet blir aldrig stabilt.
Konflikter mellan stater ska hanteras med förhandling, diplomati och internationella institutioner, inte på slagfältet.
Även den som kan hota, provocera eller eskalera ska väga in hur agerandet påverkar motpartens känsla av säkerhet.
Den som rustar för att bli starkast tvingar motparten att rusta ikapp. Resultatet blir kapprustning, inte varaktig trygghet.
Nedrustning och rustningskontroll är praktiska verktyg som minskar den ömsesidiga rädslan och därmed risken för krig.
Fortsätt förhandla om nedrustning även när relationerna är dåliga. Att förhindra ett storkrig är viktigare än dagsläget.
Källor: Common Security (1982, s. ix; återgiven i 2022 års rapport, bilaga 4) · Common Security 2022. Svensk översättning: vår egen.
Vi är ett nytt parti och har inga egna tryckta valsedlar i vallokalerna. Det behövs inte för att rösta på oss. Så här går det till:
I varje vallokal och förtidsröstningslokal finns blanka valsedlar utlagda. Gul valsedel gäller för riksdagsvalet.
Skriv partiets namn, exakt så, på valsedeln. Inget mer behövs. Skriv bara ett partinamn och gör inga andra markeringar på sedeln.
Stoppa valsedeln i valkuvertet bakom skärmen och lämna den till röstmottagarna. Din röst räknas då som en röst på Gemensam Säkerhet.
Att skriva partinamnet på en blank valsedel är Valmyndighetens egen anvisning när tryckta valsedlar saknas: ”Använd en blank valsedel om det inte finns några valsedlar för det parti du vill rösta på.” Läs mer på val.se.
Gemensam Säkerhet grundades den 14 augusti 2026 av en grupp som vill ge Sverige en fredslinje att rösta på igen. Vi bygger nu vår organisation och söker människor som vill lägga tid och kraft på det här.
Vill du vara med från början? Skriv en rad om vem du är och vad du vill bidra med till makan.amini@gmail.com.
Vi söker människor i hela landet som vill bygga ett fredsparti från grunden. Berätta vem du är och vad du vill bidra med.